torsdag 10 mars 2011

Lyxfällan

Bedövningen släpper och det gör ont i benen. Det är lite synd om mig nu. Men jag ska inte klaga egentligen, det hade kunnat vara mycket värre än några stygn på benet.

Jag var till mamma och pappa idag på middag. Pasta med kräftstjärtsås. Fantastiskt gott! Fick med mig lite mat och laktosprodukter hem också. Mamma hade köpt hem saker för att göra en specialträtt till Tobbe, han är laktoskänslig och tycker inte om skaldjur. Men han kunde inte delta eftersom han är sjuk, så då fick jag ta hem det istället. Pappa rotar alltid runt i påsarna för att se vad jag tar med mig hem, han ogillar när jag tar hans matlådor, han säger att han alltid får ta maten direkt i en plastpåse till jobbet och han tycker att det är pinsamt, stasse pappa ;)

Nu har vi kollat på lyxfällan. Herregud vilka situationer en del sätter sig i. Så påstår dom att dom inte har en aning om hur det ser ut. Är det så illa eller spelar dom på det för att slippa erkänna hur oansvariga dom har varit? Jag är glad att jag fått lära mig att man inte köper om man inte har pengar. Lån tar man när man köper ex bil eller hus. Inte för att nöjesshoppa. Inte för att man kan skylla på att man inte fått lära sig, för dom är vuxna människor som måste ta ansvar för sitt eget liv. Jag älskar att shoppa och shoppar aningen för mycket, jag skulle kunna hoppa över en massa saker jag köper, men jag handlar för mina pengar som jag har tjänat in. Att man inte inser att det är någon fel innan man hamnar iden där situationen. Snacka om att knuffa sina problem framför sig, jobbigt att behöva få värre och värre ångest varje månad för att problemet blir större och större. Jag har mer förståelse i vissa fall, det finns faktorer som gör att man faktiskt inte kan se konsekvenser av sitt beteende. Men vad jag förstår i dom här programmen så har dom inga sådana problem, jag tycker att det bara verkar handla om förnekelse och sen skyller dom ifrån sig problemen på andra.

Läskiga doktorn!

Jag åkte dit för att att kolla ett märke på bröstet och ett på armen. Det på bröstet var inte ens ett födelsemärke, det var ett ytligt blodkärl, ingen fara. Det på armen såg fint ut. Jag blev lättad och så dum att jag visade ett till på benet. Det skulle bort sa hon. Fy fan! Jag hatar sjukhus och doktorer, dom är jättebra, så länge jag inte behöver ha direkt kontakt med dem. Dom var jättesnälla och det var bara bedövningen som sved till lite. Själva ingreppet kändes verkligen inte alls. Men jag låg där, svettig, svimfärdig och små grinade, med mamma hårt i handen. Usch! Jag fick ligga i vilorummet efteråt.

Nu har jag varit duktigt! Nu ska jag unna mig en lattebit ;)


Ryggläge

Från sängen till soffan. Vi har ätit äggröra till frukost. Nu kollar vi på film, The switch. Tobbe feber svettas och jag har ont i halsen. Det var i halsen den började för Tobbe. Jag vill inte inte inte bli sjuk! Jag ska jobba i helgen och vill inte behöva ligga inne med feber och grina.

Snart ska jag till doktorn. Jag hoppas att jag inte början grina där.

Jag grinar hela tiden. Nyss grinade jag till filmen, när det egentligen inte var så rörande. Jag försökte dölja det för Tobbe, men han såg. Haha. Jag kan ju inte grina för allt!