Man vet inte vad som var idag eller igår eller en annan dag.
Idag vet jag i alla fall att min syster och hennes kille har varit här på besök. Så himla härligt att träffa Sandra! Vi visade stolt upp våran fina pojke och dom fick även höra goda ord från läkaren. Jag och Sandra pumpade bomberna och gick upp på BB en sväng. Örjan och Tobbe åkte och köpte hamburgare. Det hör inte till vanligheten att jag och Sandra är ifrån varandra så mycket som vi varit nu. Gud vad vi tjattrade, båda två, på samma gång, rätt ut i luften utan att den andra lyssnade. Sen skrattade vi rätt ut och sedan fortsatte vi på samma sätt. Jag älskar den människan!
Nu ligger Valter på Tobbe. Först några timmar på mamma, sen pappa. Vi löser av varandra så det ska bli många timmar med närhet för lilla hjärtat. Det är viktigt för honom. Han har det bättre på oss än i kuvösen. Idag glömde han bort att andas två grr när han låg på mig. Larmet gick och jag får verkligen panik. Personalen är helt lugna och säger att det är så vanligt och inte farligt. Men för mig är det ovanligt och livsfarligt. Usch! Han behöver bara en smekning eller puff för att vakna till och hitta tillbaka. Rädslan är vad som händer om han inte hittar tillbaka.
Nu ska jag kika färdigt på sista avsnittet av Orange is the new black och sedan hämta Tobbe för att äta middag.
Maria
