Vad härligt det är med beröm, vad mycket man kan prestera med lagom mycket beröm och lagom mycket kritik. När jag får beröm av chefen, blir jobbet så mycket roligare och jag vill göra bättre ifrån mig. När någon ger mig beröm för bloggen vill jag skriva mer och bättre. När någon ger mig beröm för att jag är en god människa vill jag ge mer till medmänniskor. Ja ni fattar. Men det är också viktigt med kritik, lagom mycket, och att man får det på ett bra sätt. Ibland är det svårt att se sina egna brister och då kan det vara utvecklande att någon berättar det för en, men det är viktigt att det inte låter som ett klagomål eller påhopp. Får då blir det fel resultat, man blir arg och presterar mindre. För att man blir osäker på sin insats.
Det är viktigt att man kan ge beröm också. Om du tycker att någon har gjort något bra är det viktigt att du säger det. Om du tycker att någon är fin, säg det. Det är viktigt att man delar med dig av smicker och beröm som kan göra att någon annan presterar bättre. Lika så att berätta om du tycker att någon kan göra något bättre. Jag tycker att det är svårare att ge kritik än beröm. Det är lättare att säga att någon har en fin tröja, än att säga att någon har en ful tröja (lite hård jämförelse). Det är lurigt att ge kritik på ett bra, upplyftande sätt. Ofta kan det feltolkas. Det är något jag måste träna på.
Men det här med beröm ska inte missbrukas, man ska inte säga det bara för att vara snäll. Man ska säga det när man verkligen menar det. Så att personen verkligen känner att man menar det. Ibland är det lätt att glömma bort att ge komplimanger. Man tänker något snällt om någon, men sen kommer det inte längre. Det stannar i tanken, kanske för att man är stressad, eller för att man är aningen avundsjuk. Det man glömmer bort är att det inte bara personen som får beröm som blir glad, utav även den som ger beröm. Tänk också på att ge personer beröm för deras insats, inte för deras resultat. Man kan exempelvis få ett lågt betyg på ett prov, men ändå gjort en enorm insats. Utifrån sina förutsättningar.
Tänk vilken skillnad det blir på känslan i kroppen när man tänker på något snällt om någon, istället för något elakt. Att snacka skit om människor och anse att alla gör fel, gör att man mår dåligt själv. Ibland kan man tycka att man mår bra av att snacka skit om en annan människa, man tycker att man höjer sig själv genom att trycka ner andra. Det är så fel. Om jag och en vän sitter och pratar om hur duktig en annan människa är känner jag mig glad i hela kroppen. Om vi däremot sitter och klagar på en annan människa känner jag bara hur irritationen växer inom mig. Personen jag pratar om, känner ingenting. Så sluta snacka skit, för det är bara du själv som blir nere utav det. Tänk istället på hur många fina människor det finns, som du ser upp till och som du tycker är så bra. Om du tycker att du är bättre än alla andra, då lär du fundera över din självinsikt, för då är den inte överens med verkligheten.
Alla kan bidra med något bra och alla har vi också något vi kan förbättra.
Ja det va väl det, nu ska jag surfa vidare :)
måndag 31 januari 2011
Från det hemska vackra, till det hemska vidriga.
Igår tittade vi på en repris från Sofias änglar, usch vad jobbigt att titta på. Det var en två barns pappa med en obotlig tumör, han visst inte hur lång tid han hade kvar med sin familj och ville ta vara på all tid han fick. Deras radhus var i stort rustningsbehov, men han var för trött för att fixa det själv. Jonny & Mattias rustade upp huset och familjen fick ha kvalitetstid. Fy va hemskt! Man får så ont i hela kroppen av att se något sånt där. Livet är inte rättvist! Man ska inte behöva genomgå något sånt där tragiskt! Man ska vara så fruktansvärt tacksam för det man har, för det hade kunnat vara så himla mycket värre! Man ska inte gå runt och klaga på att man inte har den fetaste bilen eller största huset. Självklart ska man ha drömmar och önskningar. Men man får inte glömma bort det man faktiskt redan har. Hälsa går inte att köpa för pengar! Ibland saknar man så mycket det man inte har, att man missar att se det man faktiskt har! I alla fall, Sofias änglar kommer jag fortsätta kolla på, med tusen nålar i hjärtat, jag grinar så mycket att jag knappt ser och hör tvn när jag kollar på något så tragiskt, men ändå vackert! Livsglädjen som den mannen hade var inte i närheten av vad "vi vanliga, friska svenssons" har. Så orättvist!
Från det hemska vackra, till det hemska vidriga.
Mot kvällen ville Tobbe se på en skräckfilm. Det är väl inte vad jag helst vill titta på, men han fick välja. Anledningen till att jag inte gillar skräck är oftast inte för att jag tycker att det är läskigt, utan för att jag tycker att det är dåligt. Överdrivet, fjolligt och påhittat tjafs! Jag gillar att se en skräckfilm om den verkligen skrämmer mig, inte äcklar mig. Den här filmen äcklade mig. The Last House on the Left. Den skulle tydligen handla om hämnd. Men innan vi kom så långt, låg jag under täcket och grinade så Tobbe fick stänga av filmen. Nu grinade jag inte för att det var vackert. Nu grinade jag för att jag var så äcklad att jag ville spy. Fy fan, hur kan man välja att se något liknande? Då anser jag att man måste vara sjuk eller känslomässigt avtrubbad. Det var två flickor som blev tillfångatagna och dom blev så plågade, fysiskt, men framförallt psykiskt. En pojke som blev tvingad att förgripa sig på en av flickorna. När det kom till att den ena flickan blev våldtagen i skogen, då var det nog för mig! Vi fick kolla på solsidan efteråt för att jag skulle kunna sluta grina. Om jag hade kollat färdigt och fått se hämnden hade jag kanske kunnat med filmen, men jag klarade inte av att vänta till hon fick ge igen på dom där äckliga människorna. Visst, det är en film, men det går väl inte att undvika att sätta sig in i flickornas situation, och då vill man inte se!
Från det hemska vackra, till det hemska vidriga.
Mot kvällen ville Tobbe se på en skräckfilm. Det är väl inte vad jag helst vill titta på, men han fick välja. Anledningen till att jag inte gillar skräck är oftast inte för att jag tycker att det är läskigt, utan för att jag tycker att det är dåligt. Överdrivet, fjolligt och påhittat tjafs! Jag gillar att se en skräckfilm om den verkligen skrämmer mig, inte äcklar mig. Den här filmen äcklade mig. The Last House on the Left. Den skulle tydligen handla om hämnd. Men innan vi kom så långt, låg jag under täcket och grinade så Tobbe fick stänga av filmen. Nu grinade jag inte för att det var vackert. Nu grinade jag för att jag var så äcklad att jag ville spy. Fy fan, hur kan man välja att se något liknande? Då anser jag att man måste vara sjuk eller känslomässigt avtrubbad. Det var två flickor som blev tillfångatagna och dom blev så plågade, fysiskt, men framförallt psykiskt. En pojke som blev tvingad att förgripa sig på en av flickorna. När det kom till att den ena flickan blev våldtagen i skogen, då var det nog för mig! Vi fick kolla på solsidan efteråt för att jag skulle kunna sluta grina. Om jag hade kollat färdigt och fått se hämnden hade jag kanske kunnat med filmen, men jag klarade inte av att vänta till hon fick ge igen på dom där äckliga människorna. Visst, det är en film, men det går väl inte att undvika att sätta sig in i flickornas situation, och då vill man inte se!
söndag 30 januari 2011
Mera shopping
Gud vad jag handlar, nu är det helt klart slut shoppat för mig den här månaden. Det här kom hem på posten för någon dag sedan.
Men visst var det fint? Jag tror att det kommer bli fyra favoriter! :)
Söndag
Idag sov jag och Tobbe ända till 11.30, det var länge sedan vi sov så länge. Var vaken en timme runt 9, men lyckades somna om. Skönt! Idag vi varit och veckohandlat, mycket mer än så har det inte blivit. Nu sitter jag här vid datorn och Tobbe förbereder middagen, kall kycklingrörs med pasta och vitlöksbröd. Ikväll har vi tänkt att göra en egen plockbricka som vi åt i Örebro. Vi får se hur mycket vi orkar smälla i oss. Men vi är väl bottenlösa!
Här kommer bilder på det jag shoppade i Örebro
 |
| Skor, baslinne, body butter, mössa och två leggings |
 |
| Rutig tunika från Rut m fl och en jobb tröja från Gina |
 | ||||
| Träningskläder och frank dandy trosor |
 |
| Skjorta, t-shirt och böcker till Lokis |
lördag 29 januari 2011
Hemma bäst
Det var länge sedan jag skrev något riktigt här nu. Har tagit vara på livet i två dagar och inte lagt så mycket tid på datan och bloggen.
Igår var vi och bowlade och åt en himla fin plocktallrik. Lite alkohol blev det också. Men bara lite. Idag har vi shoppat järnet på marieberg och några outlets. Så jag har en massa fina saker med mig hem. Tyvärr lite minde pengar än vad jag hade tänkt mig. Men jag klarar mig. När man börjar gå loss i butikerna är det svårt att sluta.
Nu på kvällen när Sandra och Örjan skulle åka hem fick jag lite hemlängtan. Borta bra, men hemma är helt klart bäst. Så nu är vi också på väg hem. Örjan och Sandra åker bakom. Blir nog middag på Burger King i Västerås. Mumms!
Ikväll funderar vi på att gå på Local heroes galan. Vi får se vad vi är sugna på när vi kommer till Gävle. Tippar på att vi är hemma runt klockan 20.
Jag lägger upp bilder från helgen senare :)
Pousspouss
Igår var vi och bowlade och åt en himla fin plocktallrik. Lite alkohol blev det också. Men bara lite. Idag har vi shoppat järnet på marieberg och några outlets. Så jag har en massa fina saker med mig hem. Tyvärr lite minde pengar än vad jag hade tänkt mig. Men jag klarar mig. När man börjar gå loss i butikerna är det svårt att sluta.
Nu på kvällen när Sandra och Örjan skulle åka hem fick jag lite hemlängtan. Borta bra, men hemma är helt klart bäst. Så nu är vi också på väg hem. Örjan och Sandra åker bakom. Blir nog middag på Burger King i Västerås. Mumms!
Ikväll funderar vi på att gå på Local heroes galan. Vi får se vad vi är sugna på när vi kommer till Gävle. Tippar på att vi är hemma runt klockan 20.
Jag lägger upp bilder från helgen senare :)
Pousspouss
fredag 28 januari 2011
torsdag 27 januari 2011
Problemlösning
Jag har funderat på en sak. Nästan alltid när man läser bloggar eller på Facebook så är allas liv tipptopp. Men så är det egentligen inte. Alla har vi våra problem. Varför skriver man inte om det? Är det för att man skäms för det eller är det för att man inte vill belasta andra med sina problem. Jag tror att det handlar mest om det förstnämnda. Om man har en blogg och skriver om sitt liv, varför inte skriva om hela sitt liv? Det är klart att man inte vill dela med sig av allt, lite måste man behålla för sig själv. Jag blir glad av att läsa att andra har det bra och jag blir glad av positiva inlägg. Men jag gillar också att läsa om vardagsproblem, som man ofta kan känna igen sig i. Eller tänker jag fel? Ska man hålla jobbiga och privata saker utanför bloggen?
Mitt och Tobbes förhållande är i alla fall inte alltid tipptopp, jag får ofta höra att vi är så fina ihop och att vi är så lyckliga och kära och att allt verkar så mysigt. Det är det också, vi har det jätte mysigt, men vi kan ha det lika jobbigt. Men då gäller det att prata med varandra och hitta lösningar på problemen.
Igår hade jag och Tobbe en lång diskussion om vårat förhållande. Jag tycker att det är vissa saker som inte funkar. Det började med att jag öppnade mungipan och skulle säga lite, sen så kom allt, på en gång, utan hejd. Efteråt kändes det så skönt. Men inte så skönt att jag inte vill ha en förändring längre, för det vill jag. Så idag har vi tagit itu men en av sakerna som jag tycker är jobbiga, hushållssysslorna. Fast det tycker väl alla är jobbigt. Men jag är less på att styra den här båten själv. Jag styr och Tobbe hakar på. Jag vill vara ihop för att jag vill vara två. Två som tycker, två som fixar, två som bestämmer. Så för att göra det hela extra tydligt gjorde vi en överenskommelse, på papper. Haha det kändes mycket löjligt att sitta där och bestämma såna självklara saker. Men det har inte funkat så smidigt som jag önskar. Så då blev det så här. Vi båda tycker att det känns jättebra nu. Jag hoppas att det kommer funka så bra som jag tror. Men det kommer antagligen komma nya problem att ta tag i.
Allt jag tog upp igår, går det inte att skriva kontrakt på. Så det krävs mer ansträngning än så, från bådas sida. Det fixar vi!
Eftersom allt redan kändes så löjligt, passade vi på att löjla till det lite extra. Så här blev det ;)
Mitt och Tobbes förhållande är i alla fall inte alltid tipptopp, jag får ofta höra att vi är så fina ihop och att vi är så lyckliga och kära och att allt verkar så mysigt. Det är det också, vi har det jätte mysigt, men vi kan ha det lika jobbigt. Men då gäller det att prata med varandra och hitta lösningar på problemen.
Igår hade jag och Tobbe en lång diskussion om vårat förhållande. Jag tycker att det är vissa saker som inte funkar. Det började med att jag öppnade mungipan och skulle säga lite, sen så kom allt, på en gång, utan hejd. Efteråt kändes det så skönt. Men inte så skönt att jag inte vill ha en förändring längre, för det vill jag. Så idag har vi tagit itu men en av sakerna som jag tycker är jobbiga, hushållssysslorna. Fast det tycker väl alla är jobbigt. Men jag är less på att styra den här båten själv. Jag styr och Tobbe hakar på. Jag vill vara ihop för att jag vill vara två. Två som tycker, två som fixar, två som bestämmer. Så för att göra det hela extra tydligt gjorde vi en överenskommelse, på papper. Haha det kändes mycket löjligt att sitta där och bestämma såna självklara saker. Men det har inte funkat så smidigt som jag önskar. Så då blev det så här. Vi båda tycker att det känns jättebra nu. Jag hoppas att det kommer funka så bra som jag tror. Men det kommer antagligen komma nya problem att ta tag i.
Allt jag tog upp igår, går det inte att skriva kontrakt på. Så det krävs mer ansträngning än så, från bådas sida. Det fixar vi!
Eftersom allt redan kändes så löjligt, passade vi på att löjla till det lite extra. Så här blev det ;)
Nu längtar jag så himla mycket efter att få åka bort och mysa i helgen, och ladda upp innan kontraktet börjar att gälla ;)
onsdag 26 januari 2011
Gode gud
Jag sitter i skrivande stund och ber till gud att jag ska få klara mig från magsjukan. 5/9 i personalgruppen har haft helvetet. Jag hoppas verkligen att jag klarar mig, i alla fall över helgen, för jag ser fram emot Örebro resan väldigt mycket. Jag har försökt hålla hastigheten på vägarna idag, utifall gud skulle vara trafikpolis. Nä då, men idag uppskattar jag extra mycket att jag är frisk, för det känns som jag kan ligga och kvida och gråta om några dagar.
Jag sitter på jobbet, och äter matlådan, bloggar och dokumenterar samtidigt. Jag köpte med mat från Deli idag, riktigt gott.
Lunch blev det på MOCCA, har varit där tre dagar i rad nu. Idag blev jag inte så nöjd, beställde biff med klyftpotatis. Men det var PANNBIFF, det är en jäkla skillnad de! jaja, jag blev mätt i alla fall.
Gud vad intressant det är med människor, jag älskar att jobba med människor. Alla jobb är med människor, mer eller mindre. Men på så vis som jag jobbar, det är roligt och framförallt givande. Som en kollega till mig brukar säga. "Det är inte jag som lär kunden, det är kunden som lär mig" så är det verkligen. Jag får uppleva saker som jag antagligen aldrig skulle uppleva annars. Jag utsätts för dom mest konstiga situationerna och får tänka snabbt för att hitta en lösning. Människan intresserar mig jättemycket, med försvarsmekanismer, hur vi uppfattar samma sak helt olika pga våra gamla erfarenheter, vilka roller vi tar och hur vi agerar i olika situationer. Det finns så mycket att lära och hela tiden tänka på. Jag har bara jobbat i fem år... eller oj fem år är det inte, kanske 7-8 år inom det här och jag lär mig något nytt varje dag. Tänk va mycket jag kommer ha erfarat om tio år, och då är jag fortfarande bara 34. Herregud, jag kommer ju bli expert på det här med människor. Så länge man är lyhörd och intresserad utvecklas man så mycket.
Nu ska jag fokusera på att äta upp maten och åka iväg till nästa kund. Jag lägger upp bilder och skriver mera när jag kommer hem.
Jag sitter på jobbet, och äter matlådan, bloggar och dokumenterar samtidigt. Jag köpte med mat från Deli idag, riktigt gott.
Lunch blev det på MOCCA, har varit där tre dagar i rad nu. Idag blev jag inte så nöjd, beställde biff med klyftpotatis. Men det var PANNBIFF, det är en jäkla skillnad de! jaja, jag blev mätt i alla fall.
Gud vad intressant det är med människor, jag älskar att jobba med människor. Alla jobb är med människor, mer eller mindre. Men på så vis som jag jobbar, det är roligt och framförallt givande. Som en kollega till mig brukar säga. "Det är inte jag som lär kunden, det är kunden som lär mig" så är det verkligen. Jag får uppleva saker som jag antagligen aldrig skulle uppleva annars. Jag utsätts för dom mest konstiga situationerna och får tänka snabbt för att hitta en lösning. Människan intresserar mig jättemycket, med försvarsmekanismer, hur vi uppfattar samma sak helt olika pga våra gamla erfarenheter, vilka roller vi tar och hur vi agerar i olika situationer. Det finns så mycket att lära och hela tiden tänka på. Jag har bara jobbat i fem år... eller oj fem år är det inte, kanske 7-8 år inom det här och jag lär mig något nytt varje dag. Tänk va mycket jag kommer ha erfarat om tio år, och då är jag fortfarande bara 34. Herregud, jag kommer ju bli expert på det här med människor. Så länge man är lyhörd och intresserad utvecklas man så mycket.
Nu ska jag fokusera på att äta upp maten och åka iväg till nästa kund. Jag lägger upp bilder och skriver mera när jag kommer hem.
Nu sitter jag med färgen i. Då är det skönt med iphone. Gud va tid man kan fördriva med den. Jag vill byta upp mig till en fyra nu. Men det får vänta lite.
När vi är klara här ska vi gå och luncha tillsammans. Skönt att ha mamma för sig själv ibland ;) sen väntar jobb. Börjar arbetsdagen med kundmöte och handledning. Det gillar jag. Vi ska fortsätta prata om validering. intressant.
Sen ska jag hem och bädda rent i sängen. Till mina nya fina sängkläder. Jag behöva pyssla om mina skor lite också.
Hej så länge :)
tisdag 25 januari 2011
Kontrollbehov
En sak som diskuterades vilt när jag var och fika med tjejerna var kontrollbehov och stökiga lägenheter. Två av oss har ett sjukt kontrollbehov och två av oss är lite sjuka åt det andra hållet. Dom som känner oss vet vilka som lider utav vad. Inget av det är speciellt sunt. Varför kan man inte få vara någon mittemellan? Det erkännandes saker från alla håll. En får välja sina steg i lägenheten för att inte kliva på saker som ligger på hela golvet. Den andra har skorna parkerade nedanför datorn, för att det var där skorna togs av flera dagar tidigare. Den tredje får ont i kroppen när det ligger smulor på bordet och den fjärde kan bli galen för att det bli snö på dörrmattan så strumporna blir blöta. Ja, herregud va sjuk man är. En del har så mycket saker på vardagsrumsbordet att dom måste skjuta undan glas och flaskor, när man skönt lägger sig ner för att kunna se tvn. Medan andra försöker ta det lugnt i soffan innan dom dunkar av bordet men känner hur stressen skriker i kroppen att man knappt kan luta tillbaka ryggen på ryggstödet.
Jag undrar vad det är som gör oss så här. Har vi varit med om något traumatisk och därför måste ha koll på allt som händer omkring oss. Kan man påverka det, i så fall hur? För jag har inte lyckats ännu. Om man pratar om det och blir medveten om det så kanske det blir lättare att kontrollera. Det är konstigt, man kan kontrollera det mesta, men inte sitt kontrollbehov.
Den här diskussionen resulterade i att två av oss inte vågar bjuda hem dom andra två. Den ena blev rädd för att den råkade sparka till den ena på benet, så byxan kan ha blivit smutsig. Det är härligt att man kan vara så himla olika. Det är härligt så länge man inte behöver bo tillsammans. Vi skulle inte klara av varandra länge. Det ömkades för dom som är sambo med oss. Det är inte lätt att leva ihop, det är en konst, det är det som gör det så speciellt, att få vardagen att gå ihop trotts sina olikheter. Att kunna acceptera den andres konstigheter och att kunna ge och ta.
Det finns en massa jag kan skriva om det här, men nu kom Tobbe hem så nu ska jag slita mig.
Jag vet att det inte är så lätt att leva med mig. Men jag vet att det är värt det! ;)
Jag undrar vad det är som gör oss så här. Har vi varit med om något traumatisk och därför måste ha koll på allt som händer omkring oss. Kan man påverka det, i så fall hur? För jag har inte lyckats ännu. Om man pratar om det och blir medveten om det så kanske det blir lättare att kontrollera. Det är konstigt, man kan kontrollera det mesta, men inte sitt kontrollbehov.
Den här diskussionen resulterade i att två av oss inte vågar bjuda hem dom andra två. Den ena blev rädd för att den råkade sparka till den ena på benet, så byxan kan ha blivit smutsig. Det är härligt att man kan vara så himla olika. Det är härligt så länge man inte behöver bo tillsammans. Vi skulle inte klara av varandra länge. Det ömkades för dom som är sambo med oss. Det är inte lätt att leva ihop, det är en konst, det är det som gör det så speciellt, att få vardagen att gå ihop trotts sina olikheter. Att kunna acceptera den andres konstigheter och att kunna ge och ta.
Det finns en massa jag kan skriva om det här, men nu kom Tobbe hem så nu ska jag slita mig.
Jag vet att det inte är så lätt att leva med mig. Men jag vet att det är värt det! ;)
Mina tjejer
Mina tjejer gör mig så himla glad. Jag har just kommit hem från en härlig fika med tre utav dom. Det är så roligt att få höra hur det går för dom med allt och så skönt att få berätta själv, och erkänna sina synder. Nu har vi en massa roligheter på planeringen. Jag är såklart utsedd till samordnare, så jag kommer skicka ut mejl till alla tjejer snart. Vi tar en festlighet i taget. Hmmm undra vad jag ska börja med ;) hihi tycker det här är så roligt. Det är inga stora saker vi ska göra, men jag tycker det ska bli så roligt att få spendera mera tid mer er. För ni är verkligen mina energikällor.
Jag lär rekommendera en hårinpackning. Jag fick en ny serie med hårprodukter av mamma och pappa i julklapp. Jag har inte börjat använda den än, ska göra slut på det andra först. Men jag har tjuvprovat inpackningen två gånger. Det är jättebra. Man känner verkligen att den ger så mycket fukt till håret, och det blir jättelätt att reda ut, glansigt och lent. Oooo så bra ;)
Nu sitter jag här hemma ensam och bloggar, så himla skönt. Ska börja skriva på ett nytt inlägg på en gång tror jag!
Jag lär rekommendera en hårinpackning. Jag fick en ny serie med hårprodukter av mamma och pappa i julklapp. Jag har inte börjat använda den än, ska göra slut på det andra först. Men jag har tjuvprovat inpackningen två gånger. Det är jättebra. Man känner verkligen att den ger så mycket fukt till håret, och det blir jättelätt att reda ut, glansigt och lent. Oooo så bra ;)
 |
| Se så fint det blir. Bortsett från dom tunna topparna, som ska rättas till imorgon. Men jag gillar ju att bjuda på bilder ;) |
Maria Montazami
Vilken underbar människa! Jag köpte boken som är tillägnad henne idag.
Nu ska jag hoppa ner i ett bad och tina upp mig själv, fryser ända längst inifrån. Tar nog med mig boken.
Sen ska jag iväg och träffa tjejerna, ska bli så himla roligt! :D
Nu ska jag hoppa ner i ett bad och tina upp mig själv, fryser ända längst inifrån. Tar nog med mig boken.
Sen ska jag iväg och träffa tjejerna, ska bli så himla roligt! :D
måndag 24 januari 2011
Hej va det bloggas
Det blir inge church street på fredag. Vi kom på att vi har ett tomt hus i Örebro som vi kan rymma till. Så vi åker dit på fredag efter jobbet och kommer hem på lördag eller söndag. Sandra och Örjan ska med dom också, så himla mysigt. Äta gott, shoppa och njuta. Helgen känns mer "ledig" om man inte är hemma. Skönt att komma iväg och se något annat. Det är ett jätte fin hus också, då det gör ju inte saken sämre.
Kom just på att jag har en härlig vecka framför mig.
Tisdag: Jobba 7-16 sen fika med tjejerna.
Onsdag: Färga håret hos mamma och sedan jobb 13-20.30
Torsdag: Jobba 7-16 och fort hem till tvättstugan och packa
Fredag: Jobba 7-16 sen raka vägen till Örebro
Lördag: Mysa med dom bästa i Örebro och göra det jag gillar mest, shoppa och äta ;)
Söndag: Är fortfarande lite oklar
Men gud så härligt det ser ut. Måste också tillägga att jag har världen bästa kille, igår när vi låg och skulle sova sa han -Du, imorgon måste jag ge dig en helkroppsmassage, det var för länge sedan nu.
Va!? Vilken underbar människa att få dela livet med! Har väl aldrig träffat någon som efter ett år tillsammans, BER om att få ge en massage. Sen säger han -Eller, jag kan hämta ett body butter så kan jag ju ta ryggen idag också!
ÄLSKLING, LÄMNA MIG ALDRIG, UNDERBARA MÄNNISKA!
Idag fick jag slänga alla pepparkakor som vi bakade i julas (utom en som Loke åt) nödvändigt! Tur att det var roligt att baka.
Kom just på att jag har en härlig vecka framför mig.
Tisdag: Jobba 7-16 sen fika med tjejerna.
Onsdag: Färga håret hos mamma och sedan jobb 13-20.30
Torsdag: Jobba 7-16 och fort hem till tvättstugan och packa
Fredag: Jobba 7-16 sen raka vägen till Örebro
Lördag: Mysa med dom bästa i Örebro och göra det jag gillar mest, shoppa och äta ;)
Söndag: Är fortfarande lite oklar
Men gud så härligt det ser ut. Måste också tillägga att jag har världen bästa kille, igår när vi låg och skulle sova sa han -Du, imorgon måste jag ge dig en helkroppsmassage, det var för länge sedan nu.
Va!? Vilken underbar människa att få dela livet med! Har väl aldrig träffat någon som efter ett år tillsammans, BER om att få ge en massage. Sen säger han -Eller, jag kan hämta ett body butter så kan jag ju ta ryggen idag också!
ÄLSKLING, LÄMNA MIG ALDRIG, UNDERBARA MÄNNISKA!
Idag fick jag slänga alla pepparkakor som vi bakade i julas (utom en som Loke åt) nödvändigt! Tur att det var roligt att baka.
 |
| På väg till Örebro i somras |
Handla handla handla
Åh va roligt det är att shoppa, farligt roligt. Idag blev jag ungefär 1000 kronor fattigare och dom här sakerna rikare. Rätt mycket för dom slantarna ändå tycker jag :)
Nu kommer Tobbe hem snart och han skulle han fixa middag ikväll. Vi ska äta köp-mat, får se vad det blir. Vilket lyxliv man lever ;)
 | |
| Kökshandduk |
 |
| Duschdraperi |
 |
| Sängkläder, ska överväga med Tobbe innan jag är säker på dom |
 |
| Badlakan till sommaren |
 |
| Linnen till Loke |
Nu kommer Tobbe hem snart och han skulle han fixa middag ikväll. Vi ska äta köp-mat, får se vad det blir. Vilket lyxliv man lever ;)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)