Jag vet inte riktigt om jag vill fortsätta med bloggen, jag har tyckt att det har varit jätteroligt att skriva av mig ibland, men jag vet inte ja... Jag tog bort min Facebook, eller jag har inte tagit bort den, utan bara pausat den en stund. Just nu känner jag att både Facebook och bloggar är strunt. Ställen där folk snokar runt på alla och får veta alldeles för mycket om varandra. Dom man snokar på mest, är dom man gillar minst. Människor visar hur mysiga och trevliga deras liv är. Sen finns det ju dom där som sitter och söker tröst också, som tycker så synd om sig själv och tycker att allt är alla andras fel. Nä, jag vill inte veta känner jag. Jag vill inte se vad du äter till middag, om din sambo är världens bästa eller hur speciella just dina barn är. Eller hur duktig du är i skolan, på jobbet eller med träningen. Jag vet att jag varit(kanske är?) precis likadan själv. Oftast så skriver man ju saker som är roliga, det är ju det man vill framhäva i sitt liv, det är ju bra. Det vore dumt att fokusera på det negativa. Men hallå, så jävla mysigt och härligt kan det inte vara hela tiden. Jag försöker att vara så ärlig som möjligt, men då känner jag att det också blir fel. Jag vill inte att alla ska veta allt om mig. Den där balanser är svår. Så därför känner jag att jag ligger lite lågt ett tag. Jag känner att jag vill leva mitt liv med mig själv och dom som verkligen bryr sig.
Äh jag kan inte riktigt sätta ord på vad jag känner. Kortfattat kan jag säga att jag tycker att Facebook och bloggar är ställen där människor hävdar sig och visa hur himla bra dom har det och visa hur duktiga dom är. Så sitter deras vänner och framför allt ovänner där och svär och gottar sig.
Här kommer lite bilder från mitt fantastiska liv bara för det ;)
Som ni förstår har jag inte alls haft någon lust att blogga den senaste tiden. Nu efter en svettig intervallträning när Loke somnat och Tobbe gått ut i verkstaden fick jag ett himla "skrivsug" och ett jävla chips/godis/salsa/dipp/choklad sug fick jag också, men det ska jag hålla mig borta ifrån. Det gäller att vara duktig vet ni ;)
Här kommer den vackra sanningen får en svettig, bh-lös och snusande Maria.
Ta en paus om du känner för det :) Eller så kan du ju försöka vara mindre privat, bara skriva för att du gillar det utan att lämna ut dig för mycket :) Eller låsa, då väljer du själv vilka som kan läsa och då kan du vara huur privat och utlämnade du vill för då är det dom som tycker om dig som läser :D Men hur man än gör så finns det avundsjuka överallt :/och alltid finns det ju någon som har det sämre...
SvaraRaderaAllt ska hela tiden verka så perfekt, varför är perfektion så viktigt?? Jag själv är väl tvungen att medge att jag jagar väl den perfekta kroppen, men jag tycker det är mänskligt och beundransvärt att erkänna och inse sina brister!
Men för många är det en omöjlighet att inse eller erkänna och en tävling om vem som kan låtsas ha det mest perfekta livet! Oj vad mycket text det blev... ha en bra dag så skypar vi snart igen kram på dig! :)