Igår fick jag en liten blödning. Jag trodde att det var kört, men tänkte ändå att det kanske kunde vara en nidblödning. Imorse fick vi det bekräftat, jag är inte gravid. Jag har fått mens, precis som vanligt på beräknad dag. Lite mer än vanligt också, så det är helt utan tvivel ett misslyckat försök. Usch! Hur kan det vara så här orättvist och svårt för en del? Jag tycker inte om att sätta sig själv i nån offerposition, men vad fan är det för fel! Varför kan vi bara inte få bli gravida och få en bäbis att leva med? Vad har vi gjort för ont? Är vi inte lämpliga föräldrar? Vad är det vi måste inse eller göra?
Snälla, om ni ska gnälla och klaga på era barn. Gör det när varken dom eller jag hör på! Jag byter gärna! Det finns så många hemska, elaka, gnälliga och otacksamma föräldrar och här är vi. Helt redo, fulla av kärlek och längtan. Alla materiella saker finns, båda har fast jobb och ordning i livet. Vad mer ska krävas? Vi har varit redo och kämpat för länge nu! Fan fan fan!
Maria 💚🐘
Ni är världens bästa Maria. Ni har inte gjort något ont och ni är världens bästa föräldrar. Så fruktansvärt orättvist :( jag finns här gumman när än du behöver. All kärlek. Kram
SvaraRaderaMina tårar rinner.. Att livet får vara så orättvist för dom som verkligen kämpar. Jag håller mina tummar för er och önskar er all lycka. Ge inte upp! Kram
SvaraRaderaDet gick ju vägen, ni fick ju en liten pojk! :) ge inte upp hoppet, än finns det chans. Lycka till! Sofia Forsberg
SvaraRaderaVill skicka en varm kram. Det finns inga ord för det ni tvingas gå igenom..
SvaraRaderaTrots att jag inte haft det bagage som du nu har vet jag exakt hur det känns att misslyckas med återföringar. Det finns få ord som tröstar! Kraft och styrka till er!
SvaraRaderaJag har precis hittat din blogg och blir ledsen i hjärtat när jag förstått vad som hänt dig. Beklagar verkligen.
SvaraRaderaJust det här inlägget kände jag att jag ville kommentera. Jag tror, hur svårt det än känns och hur tufft det än är. Försök slappna av. Jag tror att det är lättare att bli gravid om du försöker slappna av en månad. Jag förstår att det är skitsvårt och jag är inte ens säker på att jag hade klarat av det. Men försök. Jag tror veklingen att chansen är större att ni blir gravida då. Önskar er all lycka!