Är det manligt med brandmän, muskler och trygghet? Är det kvinnligt med långt hår, omhändertagande och planering? Ödmjukhet, är det manligt eller kvinnligt? Hur viktigt är det med god självkänsla? Otroligt viktigt enligt mig, det är sexigt med självkänsla och självsäkerhet, både hos män och kvinnor.
Är det manligt att prata mycket? Jag känner att över lag pratar kärringar med än karlar. Män är mer eftertänksamma och säger det som verkligen behövs sägas. Kärringar kan spåna och tjattra om de mest oviktiga sakerna hur länge som helst. Vad tycker ni? Är det typiskt kvinnligt att vara mesig och sätta sig själv i underläge, för att slippa undan? När jag ser hur en del kvinnor väljer att sätta sig i vissa roller, skäms jag för att vara kvinna. Dom står mest och flinar och ser dum ut, för dom kan väl inte vara så blåsta och utan åsikter som det verkar? Det verkar som att dom vill vara i underläge och osjälvständiga. Pinsamt!
Katrin Zytomeirska hade en diskussion i sin blogg där hon skrev att killar inte köper kläder till sina flickvänner och till sina barn, dom ser inte vad som behöver handlas hem och planerar och organiserar. Om man han en sådan man/sambo bör man fundera på om han är homosexuell (lite hårt draget så klart, som vanligt när hon skriver) Är det så, så är mitt mål att förvandla min sambo till homosexuell. Man kan säga att jag håller på att utbilda honom i en homo-kurs. Jag köper gärna mina kläder själv, eller väljer dom i alla fall, han kan ju betala. Men jag ser gärna att min sambo tar lika mycket ansvar i hemmet och alla hushållssysslor som jag gör, sen kan jag även fixa "killgrejer" Vad nu det är? Laga saker? Måla huset? Bygga ihop möbler? Jag ser gärna att man gör så mycket som möjligt ihop, ett samarbete, det är roligare om man är två. Det ända jag föredrar att göra själv är att tvätta, det blir bäst då ;)
Vad tycker ni?
Det diskuteras ofta konstiga och intressanta saker på mitt jobb, det gillar jag. Det är skönt och intressant att prata med dom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar